От Alex Medvedev Ответить на сообщение
К Александр Жмодиков Ответить по почте
Дата 01.07.2024 11:47:05 Найти в дереве
Рубрики Современность; Версия для печати

Нашему "Нельсону" неудобные факты про шведскую расовую практику

När barnbidraget infördes 1948 kom frågan om tvångssteriliseringarna åter upp för diskussion i riksdagen. Man var rädd att oförmögna, utsläpade och lössläppta kvinnor skulle skaffa barn på löpande band för att komma åt de ekonomiska bidragen. De som inte arbetade och lade skatt skulle inte skaffa barn hur som helst på samhällets bekostnad.



I riksdagen fördes en debatt att man nu måste man se till att sterilisera ännu fler, ännu fortare, så inte fattiga och undermåliga människor sätter i system och skaffar en massa -för samhället- kostnadskrävande barn.



Många flickor och unga kvinnor fick heller aldrig vet att de tvångssteriliserats. De togs ofta till ett lasarett i tron att deras blindtarm skulle opererats bort i förebyggande syfte. Snittet under ingreppet görs på ungefär samma ställe. Många fick därmed aldrig veta vad de utsatts för och många förstod aldrig under sin livstid varför de aldrig kunde skaffa barn och bilda familj.



Det fanns nämligen en negativ effekt för samhällsmoralen om kvinnorna visste de inte kunde bli gravida. De skulle bli lösaktiga, hamna i prostitution eller skapade oreda bland männen i bygden.

De som steriliserades registrerades ofta inte med etnisk tillhörighet. I arkiven görs emellertid hänvisningar till ”tattare” och "zigenare". Det tyder på att de romska grupperna i Sverige, resandefolket, blev särskilt utsatt för sterilisering. Detta tros ha sin förklaring i att resandefolket inte hade en fast boplats och därför var det svårare för staten att kontrollera dessa människor.



Även om mycket av grundmaterialet ursprungligen kom, och utgick ifrån, det rasbiologiska institutet kom steriliseringarna främst att handla om social status, inte rastillhörighet vilka många felaktigt hävdat. Judar eller samer var inte överrepresenterade utan den överlägset största gruppen var socialt svaga, utslagna eller sinnesslöa kvinnor.

"Från politik till praktik -de svenska steriliseringslagarna..." (2000) av Mattias Tydén.
"Oönskade i folkhemmet : rashygien och sterili..." (2005) av Gunnar Broberg.
"En berättelse om tvångssteriliseringar i S..." (2009) av Kjell Sundstedt.
"Steriliseringsfrågan i Sverige 1935-1975" (ISBN 9138211580).
"När (S) eliminerade mindervärdigt människomaterial” (LÄNK)
"Folkhemmets baksida" (2013) av Amanda Cederholm (Pdf).
"Rasförbättring genom sterilisering" (2000) av Niels Lynöe.
"Om tvångssterilisering" (1992) av Carl Gustaf Boëthius.
"Steriliseringar i folkhemmet" (1998) av Maija Runcis.
"De rena och de andra" (1999) av Maciej Zaremba.
"Den sterila debatten" (1997) av Majgull Axelsson.
"Farfar var rasbiolog" (2002) av Eva F Dahlgren.
"Tvångssteriliseringarna" av SHA-70 (LÄNK)